Av rädsla för att inte göra dig arg vågar jag inte fråga.
Men jag känner ändå inuti mig att jag borde göra det.
Bara för att få svar på mina frågor som jag burit på ett tag nu.
Ett tag, snarare dryga två år.
Jag vet att du tar avstånd på grund av något jag gjort.
Vad jag har gjort kan jag dock inte lista ut, och det är därför jag bör fråga dig.
Men som sagt kanske du blir arg på mig och väljer att inte svara.
Och då får man bara ut dåliga saker av det.

Saken är den att jag inte känner dig på samma sätt längre.
Trots att vi känt varandra i tio år... det märks inte.
För hade vi fortsatt vara vänner hade inte dessa komplikationer existerat.
Jag har hållt mig från att fråga dig i två år nu.
Och jag tycker att det vore läge nog nu att fråga.
Men jag kan inte.