Vi lyssnar på musik när vi är glada. Höjer volymen, dansar och hoppar runt som galna.
Vi lyssnar på musik när vi är ledsna. Helst i hörlurar, från en bärbar mediespelare, så att andra ska slippa medryckas i ens egna depression av den depressiva musikstilen.
Vi lyssnar på musik när vi är arga. Höjer volymen till max, spränger öronen och bara försöker få ut ilskan på ett bättre sätt än att slå ihjäl någon.
Många klarar sig inte utan musik, utan de lyssnar på musik från stunden då de öppnar ögonen om morgonen och tills dess att ögonen faller ihop i utmattning i dagens slut. Vi kan somna till musik, vare sig det är lugn eller fartfylld musik, många känner sig mer avslappnade efter en stunds musik om kvällen innan man somnar.
Vi blir lyckliga av musik, när vi väl fått ut våra känslor; sorg, ilska eller förvirring.
Man blir ännu lyckligare av musik, när man redan har varit glad innan.
Hittar man bara sin egen musikstil kan man bli lycklig av bara musiken, och inget annat spelar roll.
Music is our drug.