Mållös. Jag är helt mållös. Fast det borde jag kanske inte vara, det är egentligen Sveriges landslag som är mållösa. Sen igår kväll. Inget mål igår under matchen mot Ryssland. Och vad fan var det som hände, egentligen? Ingen kämpade, gick inte hela vägen fram. Varför är de så fega nu, helt plötsligt? Jag såg hela matchen. Den nittiotre minuter långa matchen. Till en början var vi bra, det måste jag säga. Det såg lovande ut så bra som de spelade. Men sen hände något. Redan innan det första målet dundrade in bakom Andreas Isaksson verkade de svenska spelarna ha gett upp. Som om de inte ville komma vidare. Va? Var det inte det vi ville? Sen slutade matchen ändå 2-0 till Ryssland.
Det kom helt oväntat, som ett bombnedslag. Men vad finns det att göra åt saken nu när vi är utslagna ur EM? Mot dessa ryssar som vi trodde att vi så lätt skulle mosa. Åh, vad fel vi hade. Vi har ett gäng alldeles för gamla, för dåliga och för uppblåste spelare i vårt svenska landslag. Och han den där förbundskaptenen är inte heller den där splitternya, superheta och alltid lika glada tjugofemåringen. Ni vet ju själva hur Lagerbäck är. Jag tror inte att jag behöver nämna det.

Well well, vi är borta ur EM nu. Vi kom inte ens till kvartsfinalen. Besviket, hörni. Nej, nu ska jag ta upp nästa sak inom Sveriges gränser som irriterar och förbannar mig. FRA-lagen har gått igenom. Majoriteten röstade JA. Kan ni tro det? Vi ska alltså låta dessa idioter få spionera på oss, avlyssna våra telefonsamtal, både hemtelefon- och mobilsamtal, läsa vår e-post, kolla våra fax, och voilà; Meningen "Storebror ser dig" har fått en ny innebörd. Ett nytt ord har satts in, ett har ersatts med ett annat. Såhär ser det ut nu: "FRA ser dig. Överallt". Ja, jag är förbannad.
Vad ska hända nu, då?