Vi lyssnar på musik när vi är glada. Höjer volymen, dansar och hoppar runt som galna.
Vi lyssnar på musik när vi är ledsna. Helst i hörlurar, från en bärbar mediespelare, så att andra ska slippa medryckas i ens egna depression av den depressiva musikstilen.
Vi lyssnar på musik när vi är arga. Höjer volymen till max, spränger öronen och bara försöker få ut ilskan på ett bättre sätt än att slå ihjäl någon.
Många klarar sig inte utan musik, utan de lyssnar på musik från stunden då de öppnar ögonen om morgonen och tills dess att ögonen faller ihop i utmattning i dagens slut. Vi kan somna till musik, vare sig det är lugn eller fartfylld musik, många känner sig mer avslappnade efter en stunds musik om kvällen innan man somnar.
Vi blir lyckliga av musik, när vi väl fått ut våra känslor; sorg, ilska eller förvirring.
Man blir ännu lyckligare av musik, när man redan har varit glad innan.
Hittar man bara sin egen musikstil kan man bli lycklig av bara musiken, och inget annat spelar roll.
Music is our drug.

Det går tyvärr inte att ladda upp bilderna från min telefon till bloggen (bilderna från gårdagens trevliga kväll med tjejerna) eftersom filformatet inte stöds. Jag får väl försöka förklara med text istället vad vi hade för oss.
Jo, vi såg såklart "Sex and the City"-filmen. Lika bra som alltid, lika rolig, romantisk och sorlig (på vissa ställen) som den har varit alla andra gånger jag har sett filmen. Innan vi satte på filmen och under filmen snackade vi en hel del. Sandra, som vi inte träffat på ett bra tag, kom ju över och det var kul att få träffas igen.
Vid halv tolv gick jag och Sandra till busshållplatsen och skulle åka hem, men sista bussen för kvällen hade gått så vi började gå hem mot mig, för jag vägrade låta henne gå hela vägen till Älvsjö station själv och sen åka kommunalt hem mitt i natten in till stan. Vi mötte Dai på vägen, han hade varit på fest i Odenplan hos "någon tjej" och nu var han alltså på väg hem. Full var han inte, vilket var tur.

Vi snackade lite med honom, men fortsatte sedan hemåt. Vi låg och pratade i dryga två timmar innan vi somnade, båda jättetrötta. Men sen vid halv elva på morgonen väcktes jag (dock inte Sandra, blev förvånad över hur hon kunde sova) av att hemtelefonen ringde. Jesper ringde och frågade efter mamma eller pappa, men jag svarade att de jobbar under dagarna så han sa att han skulle ringa senare ikväll. Så gick jag in och sov igen, men sen ringde Emilie och väckte oss. Hon kom över ett litet tag senare med brownies till oss att äta som frukost (höhö, nyttigt) och senare åkte vi till Farsta och köpte underkläder bland annat, käkade middag på McDonald's och sen följde vi Sandra till tunnelbanan.

Jag och Emilie gick runt i Farsta ett litet tag efteråt men tog sedan bussen hemåt, eller nja - Emilie skulle till Farsta IP och möta hennes Fredrik där efter hans träning och sen åka hem till honom. Jag åkte däremot med bussen hela vägen hem och nu sitter jag alltså här. Det händer ingenting ikväll tror jag, ska nog bara vara hemma och ta det lugnt.
Här nedan hittade jag en rolig skylt som Vägverket vill förbjuda för att man kan misstolka den. Hur då, kanske ni tänker när ni ser den här:



Den ser väl rätt oskyldig ut, varför vill man förbjuda den här skylten? Jo, men såklart att Vägverket har använt sig av en backspegel och kollat på ordet spegelvänt. Kolla här.


Ja. Nu förstår ni vad jag menar. Visst, om man är så pass långsökt kan det se dumt ut, men jag tror inte att det är många som går och tänker på det. Så lite fånigt var det allt, haha.

Det var väl allt för mig, vi kanske hörs imorgon eller nåt. Ska till Fredrik under kvällen, plugga inför musikhistorieprovet och matteprovet, sen ska jag sova där, så det ser jag fram emot.
Avslutar inlägget med att lägga in den sköna låten "Tick Tick Boom" av The Hives. Förresten stäms de för låtstöld av denna låt, helsjukt. Ja ja, hoppas ni gillar den. Ciao bello!

Idag ska jag träffa Fredrik, vet inte precis när han kommer hit men han sa för ett tag sen att han skulle börja gå alldeles strax så det lär väl bli snart. Senare idag kommer Armin och Olivia förbi för att låna en skräckfilm att se på idag (det låter ju som en perfekt romantisk grej... eller?) och det ska väl bli kul att träffa lite folk, om det så ändå bara blir en liten stund.
Tänkte bara uppdatera bloggen lite snabbt med dagens händelser och något smaskigt skvaller. Check this out.

"PARIS OCH BENJI FÖRNEKAR OTROHET.
Paris Hilton, 27, blev bedragen av den rockande pojkvännen Benji Madden, 29, och började dejta en engelsman, skriver tidningar i både England och USA.

Nu förnekar kändisparet uppgifterna och att deras förhållande skulle vara över.

- Paris är mitt livs kärlek. Det existerar ingen annan. Jag är den mest pålitliga killen i världen och skulle inte ens titta åt någon annan, säger Madden i Life & Style Weekly.

Paris Hilton fyller i:

- Vi har ett fantastiskt förhållande. Jag vet att han aldrig skulle skada mig, och det är ömsesidigt."

Alla vi som gillar Paris klappar nu.
(ekot hörs genom hela rummet, någon hostar, någon tappar en nål i golvet. Vänta här nu, wow. Man kunde till och med höra en nål falla till golvet, så pinsamt tyst blev det)
Nej. Majoriteten skulle nog säga nej, med tanke på hennes vilda festande, hennes upprepade försök att få uppmärksamhet i media (troslös kliver ut ur bilen på väg till/från fest, gör något pinsamt som folk bara älskar att skriva om, you name it) och alla dessa porrfilmer man hör talas om jämt. "Paris senaste sexvideo läckte ut på nätet i natt". Wow. Am I surprised? Det gör väl inte henne något, ju mer uppmärksamhet desto bättre, visst?
Och så mycket som Paris har hånglat/legat runt med andra förr tycker jag nästan att Benji förtjänar en biljett till otrohetens land. Så varför inte? Go for it.

Now you have a nice day. Puss på er!

-Vet du varför norrmän inte behöver använda flytväst?
-Nä.
-Jo, de är så korkade så de flyter ändå.

Igår var jag med Emilie, gjorde lite mer än hälften av hennes NO-uppsats klar att lämnas in imorrn. Som utbyte fick jag lunch (potatis, köttbullar och hemgjord brunsås med lingonsylt) och senare åkte vi in till Farsta och fikade. I kassan stod det en blåst idiot (praoelev troligtvis) som tog tio härliga minuter på sig att fråga hur fan han skulle göra för att ge mig en bit kladdkaka till hans chef eller whatever. Till slut kom den andra snubben och frågade om jag skulle ha grädde på (ja) och sen när han väl öppnade burken och sprutade på kom det en liten klick med samma mängd som en matsked, och så sa han "vad tur du har, sista droppen!" och jag bara tog mina grejer och gick därifrån. Idiot. Bra jobbat.
Efter att vi fikat åkte vi hem, gud vad trött jag var! Jag och Jesper gick och köpte godis under kvällen och så träffade vi Emilie igen som kom över för att spela tevespel med oss, Mariokart på Gamecube, en rätt kul kväll.

Idag åkte jag med Fredrik och Jesper till Farsta och vi åt lunch på Burger King. Sen gick vi runt lite, kollade i affärer och åkte hem till Fredrik. Innan vi klev på bussen träffade vi på Erik, Armin och Johan som hade spelat fotboll på Liseberg. Vi snackade lite och sen kom bussen, så då gick vi på och åkte till Farsta.
Efter att vi ätit och gått runt i Farsta åkte vi hem till Fredrik och gick ut och smällde en del smällare en bit från hans hus. Sen kom Jesper och jag på att vi måste hem och äta nån gång så då drog vi därifrån med bussen igen.
Ska ner och duscha nu, men ha en bra kväll i alla fall. : )

Igår var jag arbetslös. Det var jag idag också. Men imorrn börjar det igen.
Som förskolelärare på prao.
Visst, bättre än det där förbannade ICA, men småbarn har aldrig varit min starka sida.
Nåja, hoppas det går bra, det lär väl bli roligare än mitt förra jobb i alla fall. Dessutom får jag lunch. Haha, i skolan.
Jag fick ett samtal från Janne idag och det var i det samtalet han förkunnade att jag ska jobba med förskoleeleverna från och med imorgon till fredag nästa vecka. Senare smsar Britt mig och hon sa att hon skulle besöka mig på ICA idag, men så frågade hon om jag bytt prao. Jag svarade att jag fått ny praoplats på skolan och att hon fick hälsa på mig då, så nästa vecka ska hon komma och kika förbi. Trevligt, trevligt. Hoppas det här blir kul!
Så idag fick jag vara hemma och bara vila. Riktigt skön morgon, vaknade vid tio, gick upp, dissade samtalen från Tony på ICA och satte mig framför teven och satte på "Sex and the City"-filmen och tryckte i mig popcorn. Gud vad skönt. Filmen är faktiskt helt fantastisk. Rolig, romantisk, lite sorglig på vissa ställen att man börjar gråta och bara vill ha någon att kramas med (dum idé att se filmen själv kanske... hmpf) men en av mina favoriter, tveklöst.

Filmen handlar såklart om tjejerna Carrie Bradshaw (Sarah Jessica Parker), Samantha Jones (Kim Cattrall), Charlotte York (Kristin Davis) och Miranda Hobbes (Cynthia Nixon), om deras förhållanden, sexliv, jobb och helt enkelt hur det går för dem, nu fyra år senare efter att serien slutade med att Mr John "Big", som han oftast kallas av tjejerna, kommer till Carries hotell efter att hon gjort slut med sin franske pojkvän, och han säger till henne att hon är den rätta, och då de kysser varandra slutar såklart serien. Och filmen tar upp fyra år efter seriens slut, och filmen behandlar det mesta om tjejernas liv.
Charlotte, min favorit - hon är så otroligt söt i sättet, och hennes man Harry har äntligen fått adoptera en flicka från Kina som de döpt till Lilly. Hon har en liten förmåga att upprepa det folk säger och ofta blir det rätt snuskiga och opassande ord, så bra är det väl inte...
Carrie och Big bestämmer sig någonstans i filmen för att hastigt och lustigt gifta sig. Carrie blir såklart helt exalterad och bjuder in först 75 gäster som blir 200 allteftersom nyheterna sprids via tidningar och rykten, och just som de ska gifta sig backar Big ur. Carrie blir helt förstörd och vet inte hur hon ska ta sig ur situationen... Kommer hon och Big någonsin att gifta sig?
Samantha å andra sidan är, sedan seriens slut, tillsammans med Smith Jerrod som hon känner att hon finner både kärlek och sex hos. Nu i filmen verkar hon alltmer inse att det fasta förhållandet inte är hennes typ, och som tröst hittar hon en annan form av jämlike - en hund. Och med jämlike menar jag då att hunden är som henne - maximalt sexdriven och juckar mot alla föremål den stöter på.
Miranda är fortfarande tillsammans med Steve, och de har sonen Brady ihop. Lyckliga på utsidan, men vad döljer sig på insidan, tro? Miranda får veta en hemsk sak om Steve vilket förstör hennes tillit till honom, men senare är det väl självklart att allt löser sig. Filmen får en tia av mig, på en skala 1-10. Absolut. Rekommenderas!

Om ett tag ska jag gå förbi Fredrik och hämta telefonen han lånade. Kom på nyligen att den är operatörslåst på Telenor så det vore meningslöst för honom att försöka använda telefonen med Tele2Comviq, haha. Vem vet, han kanske är så desperat att han väljer att låna min andra telefon? Kolla nedan så förstår ni vad jag menar.

Den han lånade nu:

 

Den andra som han kanske kan låna:




Och den sista hoppas jag nästan att han lånar. Just därför att den 1) inte är operatörslåst och 2) är en typisk tjejtelefon.
Så det skulle se lite roligare ut, bara. Ja, man vet aldrig, haha.
Nej, nu blev det ett långt inlägg igen. What's happening? Jag börjar bli fantasirik! Yeehaa. Dags att äta lite försenad lunch nu, vi hörs. Imorrn återtar jag förresten praobloggandet, så om du är intresserad kan du läsa den här. Ha en bra dag!

Adressen till min praoblogg är http://nathalie9c.bloggagratis.se/ så om du har lust kan du väl läsa den också. Intro-inlägget är publicerat och jag ska egentligen skriva tisdag och torsdag dessa två veckor. Janne sa att han kommer att läsa just dessa inlägg, men att man gärna får skriva oftare, så vi får se hur det blir med det, och om jag hinner.
Ska till Fredrik strax, sen ikväll ska jag väl sova tidigt för att orka åka till ICA tidigt. De öppnar väl troligtvis åtta, och man kanske ska vara där då. Usch, jag som bor så långt bort...

TRÖTT!






Idag var jag i skolan, som vanligt. Dock hände ingenting speciellt... fick tillbaka svenskauppgiften, inkluderat Ivan Denisovitj-uppsatsen, novellen, Shooting dogs och människovärde-uppsats. Allt detta gav mig ett jävla G+. Är inte det lite uppretande? Allt man slitit för får man ett "lite bättre än bra" för. Skitschysst. Jag börjar tröttna på alla lärare som alltid ger en samma betyg. Se på dem som alltid får MVG. Visst, de klagar ju inte. Men vi andra som aldrig får synas, vi får alltid G hur hårt vi än jobbar.
Det är någonting som alltid har stört mig. Att många lärare tar för givet att några elever "kommer att få MVG hur det än går" och läser knappt uppgiften innan de skriver betyget. Andra måste de läsa i evigheter för att begrunda, tänka och till slut ändå bara stämpla G på. Usch. Tröttnat på såna favoriserande lärare. Jag menar, vad ska det behöva krävas för att få ett litet VG?! Måste man kyssa varenda jävla lärares arsle bara för det? The effort for your work ain't never enough. It never was, it never will.
Lärarna kan inte alltid gå och skylla på att man inte kan behandla alla elever precis likadant, men det ska ju inte vara så stor skillnad heller. Eller hur? Jag menar; ta det här som ett exempel:
"A får ett MVG på svenskaprovet, där man får poäng och sedan vägs det över i ett betyg. A är rätt van vid att få MVG på proven, han är hyfsad i skolan, är aktiv muntligt på lektionerna och är en trevlig prick som lärarna tycker om. Nu var det så att A fick 90 poäng av 90 möjliga på det här senaste provet. Alla rätt, alltså. A och B jämför sina prov. B ser att han har skrivit i princip precis likadant som A på alla frågor, men B fick bara 85 poäng, och ett VG+. B går fram till läraren och frågar varför han inte fick fullpott när A fick det för samma svar. Läraren kliar sig fundersamt i huvudet, rättar sina fel och skriver sedan MVG efter ett tag. Ska det vara så? Ska lärare få vara så överseende med "konstanta MVG-elever"? Är inte det orättvist?"

Tänk efter, och säg sedan vad du tycker.
Ha en bra kväll!